Sain baitsgaana uu,
My Clubyn hiisen ajlyg suitgesen tuhai medee sonsohod tun haramslaltai baina. My Clubyn ajlyg demjiheer London Rotary Club, International Student House-uudtai hamtran ene ony 9 dugeer sard Londond manai baiguullaga (Lingua Global Ltd) bolon Britanii Mongolchuudyn holboonoos Fundraising Event hiiheer tohirood ajillaj baigaagaa ene dashramd durdaya gej bodloo. Anh Sainaad huselt tav'j damjuulan 2010 ony 10 sard UB-d uulzsan. Daram bolon oyutnuudyn hiij bui ene aguu ajlyg dugnevel Nobeliin shagnal hurtej ch boloh yum shuu. Iim neg jishee baidag yum bilee - 2004 ond 30 saya mod tarisan Keniin neg emegtei Nobeliin Enh taivny shagnal hurtsen tuhai medeelel:
http://greenbeltmovement.org/w.php?id=45Bataagiin helsneer neg iltgel tavihaar beltgej baigaa. Hamgiin gol n' irged bolon niigmiin bulguud Social media-g buteelcheer ashiglaj baigaa jisheenuud, uuniig turuus ulgun avch demjin, bodlogo bolovsruulahad ur buteeltei ashiglah bolomjiin tuhai bolon irged Social media-r urnuulsen asuudlaa togtvortoi, ur buteeltei kampanit ajil bolgon turiin urt hugatsaany bodlogod (strategi) tusguulah tal deer anhaarch ajillah tuhai sanaanuudyg yariya gej bodoj baigaa. Buteelch jisheenuudiin toond Tsahim urtuu, My Club, Biznet bolon busad online communities gargaj bui sanaachilga, heregjsen kampanit ajluudyg bas dur'dana. Jisheelbel, huumiin tusul, Mongol bichgiin tusul, mod tarih tusul, hotoo tseverhen bailgah tusul geh met. Mun edgeeriin ur ashgiig yaj hemjih (ROI), kampanit ajluud ur dund hurmegtsee tsaashid herhen urgejleh/esvel ul urgeljleh (j-bel, huumii, mod tarih, uul uurhain kompaniudyn nuhun sergeeh ajillagaag shaardah zereg asuudluud tsaashid yaj urgeljleh, esvel amjiltad hurchihlee geed orhigoh g.m. asuudluudyg hundunu. Bi zugeer sanaanuudyg n' dur'dana. Tegeed debate hiihed neelttei orhino. Ta buhen sanal soliltsono buizaa. Tur zasgiin tuluulugchid ireh yum bilee, ted bas sonsood herhen hariltsahyg haraya gej bodoj baina. (Social Media-iin davuutai tal boloh Listen-Engage-Participate gesen hariltsaany formulag manai turiin tuluulugchid yaj huleej avahyg sonirhoyo. Gehdee minii bodloor bas Urtuunuus turd duugaa hurgeh tal deer amjiltad hursen hed heden jishee bii gej bodoj baina. Tegeheer bas hongilyn uzuurt gerel haragdaad baigaa yumaa. Uuniig bid bas chigluulj udirdah bolomj bui met.)
My Club bolon Urtuunuus uursdiin sanaachilsan tusul, ajlaa heregjuulehdee yaj ajillaj boloh ve gedeg tal deer sanaagaa helehed, bid alivaa sanaalchilgyg urnuulehdee uursduu herhen ur buteeltei ajillah tal deer sain bodoltsoh heregtei baih. Uuruur helbel, Social media & traditional media ashiglan zuvhun neg udaa/heden udaa shuugiad unguruud baih bus, harin uil ajillagaandaa togtvortoi baidlyg (sustainability) herhen hadgalah bolon alivaa tusliinhee hetiin tuluvluguug turiin strategi bodlogo bolgon bolovsruulahad shahalt herhen uzuuleh tal deer sain bodoj ajillah heregtei gej bodoj baina. Uuruur helvel, turtei dialogue uusgeh, bainga yariltsaj demjleg avah, demjihgui bol shahalt uzuuleh g.m. Saiduud uursduu jirgeed, Facebuukchid bolood baigaa n' zuv bolovch populismyn uudnees unuudur ted yu hiisen n' hamgiin gol asuudal bish, ZG uuniig tsaashdaa herhen togtvortoi, ur buteelch bailgaj baij boloh ve gedeg asuudal l baina. Saya Genevt hural deer ch olon ulsyn TBB-uud ene tuhai yar'j baisan. Togtvortoi baidal tun chuhal gedgiig yariltsaj baisan.
Sedvees haliad neg holboos ilgeeye gej bodloo. Uchigdur Britanii udur tutmyn Evening Standard sonind garsan medeelel baina. Mongold Silicon Valley baiguulah tuhai manaihan yariad baidag. Londond bas 10-aad jiliin umnu Old Street/Shoreditch raiond Silicon Valley uuslee gej yar'j ehelsen. Tend IT-d terguulj yavaa hi-tech kompaniudyn office bairladagaas Silicon Roundabout (toirog zamyn hajuud badag tul) gej nerlegddeg. Doorhi holboost Britanii ZG-aas Silicon Roundabout-yn kompaniudad zoriulan Silicon Idol nertei uraldaan zarlaj, 2 minutyn videogoor uursdiin sanaachilsan shine tehnologiin tusluu iruulehiig hussen tuhai bichsen baina. 5 dugaar sard dugheh ug uraldaand terguulsen 10-20 kompaniin shalgarsan tusluudiin 50%-iig ZG-aas sanhuujuulj, uldsen 50%-iig sanhuujuuleh tuhaid tuslaltsaa, zuvlulguu ugnu gejee. Hamgiin gol n', yamar ch ZG (olon toon deer helsen baina) hi-tech klasteruudyg uusgej chadahgui gedeg n' oilgomjtoi, harin tulhets uzuulj chadna gejee. Ene jisheegeer shine buteel, onovchtoi sanaachilgyg manai ZG demjij ajillah n' tuilyn zuv garts gej boddog yum:
http://prigg.thisislondon.co.uk/2011/04/1m-silicon-idol-contest-comes-to-shoreditch.htmlIngeed harahaar manai ulsyn huv'd turiin togtvortoi strategi bodlogo iheehen dutagdaj baigaa n' il baidag yumaa.
Hundetgesen,
Unuruu Londonoos