Author Topic: Угтаа бол know-how гэсэн үг юм л даа  (Read 28465 times)

0 Members and 3 Guests are viewing this topic.

Offline serdaram

  • Ойн савдаг
  • *****
  • Posts: 1862
Дэлхий даяараа улс орнууд даяарчлагдан глобалчлагдах үйл явц, техник техно-гийн хөгжил гээд үүнийг дагаад шинэ шинэ үг хэллэг нэр томъёонууд ч олноор импортлогдож байна. Сүүлийн үед монголын бизнесийн салбарынхан тэр дундаа оюуны хөдөлмөр эрхлэгчид нөү-хау гэдэг үгийг их хэлдэг болжээ. Зарим нь но хау ч гэх шиг. Хүн сүрдмээр нэг л их том, учир битүүлэг юмны талаар яриад байгаа юм шиг санагдана. Угтаа бол know-how гэсэн үг юм л даа. Юу мэддэг вэ - Яаж хийдэг вэ гэсэн 2 асуултанд хариулагдахаар л үг. Know-how гэдэг нь ямар нэг зүйлийг хийж чадах ур чадвар, чадамжийг л хэлээд байгаа юм (skills or capability to do something). Тэгэхээр бидний хэлж заншаад байгаа know-how нь хүн сүрдмээр айхтар учир битүүлэг үг биш болж таарч байгаа биз. Хэрвээ чи төмс сайн арилгадаг бол энэ чиний know-how болох юм.Одоохондоо манайд know-how гэсэн хэллэгийг л мэддэг болов уу. Үүнээс гадна өөр хэллэгүүд бас байна. Know-what, know-why, know-who гэх мэт.Know-what нь юуг сайн мэддэг вэ (knowledge about fact ) буюу зүгээр л юуны ч талаарх мэдлэг орно. Сансар судлал, нийгмийн ухаан, техник технологи, газар зүйн байршлийн нэр гэх мэт голдуу фактуудын мэдлэг сайтай бол know-what сайтай нөхөр байнаа гэж хэлэх нь. Know-why болоод ирэхээр Яагаад гэдэг асуултанд хариулагдах шинжлэх ухаан, байгалийн хуультай холбоотой болоод явчихна. (scientific knowledge of the principles and laws of nature).Know-who нь know-how гэдэг хэллэгийн эзэн юмуудаа. Хэн гэдэг хүн юуг мэдэж байна мөн тэр мэдэж буй юмаа яаж хийхийг бас мэддэг бол know-who болох аж. Хэрэв би нэг программист байгаад бусад хүмүүс шууд хараад ойлгохгүй заавал уншиж судалж байж хийж чадах тийм програм бичлээ гэхэд би энд know-who. Иймээс хэн нэг нь юу ч хамаагүй зүйлийг мэддэг, тэр юу ч хамаагүй юмандаа эзэн байдаг л бол тэрбээр know-how-тай know-who юм.Нийтлэлийг: Бадка Огноо 6/01/2008 01:04:00 PM

Offline peacesteady

  • Данхар гацуур
  • ***
  • Posts: 80
(No subject)
« Reply #1 on: 2008.08.05 11:01 »
Know-what, khow-why, know-who -g medej avlaa. Unexeer sonixoltoi yum

Offline serdaram

  • Ойн савдаг
  • *****
  • Posts: 1862
(No subject)
« Reply #2 on: 2008.12.02 18:14 »
Germany-uud yagaad chanartai baraa (mebel) uildverledeg. harin Mongolchuud yagaad tiim baraa (mebel ugsarch) uildverlej chaddaggui ve?- Germany - uud yag hiih yostoi hemjee, standartaar ny hiichihdeg, jishee ny 5cm - eer tairah bol yag 5cm - eer ny... Bas ogloo 9 tsagt ireed oroi 18 tsagt tardag, ene hoorond 100 shirheg tairdas gargah yostoi terniigee ch hiideg.- Mongolchuud bolohoor ooriin bolgoj baina gej nogoo standartiig ny gajuuduuldag, jishee ny 5cm - iig 4.999999 cm - eer tairaad gajuuduulaad baigaa. bas ogloo 11 tsagt ireed 16 tsag buudag. gehedee dunduur ny nileen heden tsag utsaar yarina, hooloo idne, gaduur huviin ajlaa amjuulna. harin yag adilhan 100 tairdas gargadag.ug ny bol ene uildveriin ajiltanii undsen ajil ny modiig 5cm - eer tairah bas ogloo 9 tsagt ireed 18 tsagt tarah, getel iim aldaa (jijig ch gesen) gargasan bol hariutslaga huleeh yostoi. magadgui omnoh tsehiin darga nar ny ene metiig toohgui, bur 1.5482 - eer tairch, guitsetgesen ajliig ny huleen avdag baisan bol neg shine tsehiin darga ireed yag 5cm -eer tair geed hiisen buteegdehuuniig ny butsaagaad, ogloo 9 tsagtaa ireed 18 tasgtaa yav, boginhon tsagt hiih yostoi yumaa amjuulj baigaa chin sonin bish. durem bol durem geed baigaa yum shig. nogoo ajiltanuud ny "surtei shd, 4.99999 iig huleej av, bas bi oroitoj irdeg ch yag 100 tairdasaa gargadag, esvel bolchii, bolichii, ene tsehiin dargaa soli" gedeg uchraas chanartai buteegdehuun gardaggui yum gene lee.herev bi deerhi (mongol) tsehiin darga baisan bol :1. deerhi aldaa gargaad, gologdol buteegdehuun gargaad baigaa humuust hariutslaga tootsno.2. yag tsagtaa ireed 1 tsagt amjuulj bolohoor baisan ch hemjeeg ny 7 udaa hiigeed neg udaa tairdag, 100 shirheg 5.00000cm -iin tairdas gargaad ogchih oor humuus haina. yavaandaa bi ch gesen germany-uud shig buteegdehuun gargaj ehelne dee.

Offline serdaram

  • Ойн савдаг
  • *****
  • Posts: 1862
(No subject)
« Reply #3 on: 2008.12.09 10:16 »
Ajil deer anh uchirch baigaa humuus biye biyee tsagaan tsaas gej bodojbaih yostoi gesen ug baidag. Ter hunii talaar, hiisen ajliih ni talaar urdni ta yamar bodoltoi baisan, ternii talaar yu gej tsuurch baisan hamaagui,tand ter huntei taniltsah, ajiltai ni nariivchlan taniltsah (turgendugnelt hiilguigeer) tsag baigaa uchir prejudice buyu zugeer l "muu" hungej bodolguigeer, saihan hun gej bodoj ajlaa ehluuleh ni zov l doo."Secret" geed neg nom baruund ih moodond orood baigaa daa. About positivethinking. According to "Secret", "the more you think negative thoughtsabout somebody or something, the more negative thoughts you attract toyou" gedeg. Esvel "everything around you is just what you want to have".Tegehleer ergen toirond avilgachid, mongo tonshih gej ulairagchid, ajlaahiidgui zalhuu huudiinuud baina daa gej bodoj ajillahleer medeej Taniiergen toirond ajlaa hiideggui huudiinuud l baina, its clear. "Think ofyour most hated colleg as your friend, and he will be your friend", nogootalaar.

Offline serdaram

  • Ойн савдаг
  • *****
  • Posts: 1862
(No subject)
« Reply #4 on: 2008.12.09 11:28 »
Surguuli tugssunuus hoish 2 bguullagad daraalan ajilahdaa olon turliin humuustei taarch, az bolohod olonhtoi ni gar hul niilseer irjee. Neleen uur turliin hoyor huntei ajillaj daraah turshlagyg olj avav. Neg ni aash zangiin huvid ih dajgui zaluu. Elegseg, nuhursug, yaria huuruutei, tusch geed haritsaany huvid uuluh zuilgui. Er ni ih lovely zaluu, hamtdaa neg project deer ajilah hurtel. Hamt ajilaad ehelsen chin ajlyg yostoi neg udaashruulj ugsun, garaas ni buteesen zuil garahgui, busdyg l argalaad yavaad bdag. Hamt olonch hun ba hamt olon dotor zohiogdoj bsan ajluudad ter ih uuregtei bdag bv. Tuunii tuluu ch hed heden udaa demjij ugee heldeg bsan bvch uur projectuud deer ch mun adil buteemjgui ni ilregdej heseg hugatsaany daraa ajlaas garah bolson bdag. Nuguu zaluu ni ijil tuvshnii position-d zeregtsej orj irsen. Urdah ajlyn positionoo saijruulj orj irj bgaadaa bsan uu genet l uuriiguu chuhal gej bodson bj bas magad. Orj ireed neg l tushaasan, urdny ajlaas uu sev oloh gesen handlagatai bsan l daa. Bi ch bas tuunii ehnii project deer hamtrah bolov. Hajuunaas hatgaj bgaa humuus bas bnaa, chi yaj iim aash zang tevchij bnaa g.meteer. Gevch ajlyn chigleliin todorhoi dutagdal garaagui ued iim zuil yarih ni het unguts buguud ingej yariaa uusgeh tohioldold uuruu ch buruudah gemtei l dee. Oilgogdoogui zuilsiig ni tailbarlaj ehelj ul oilgoltslyg ugui bolgoj hamtraad suugaad irehleer gar niileed l eheldeg yum bna lee. Gol ni mani hun imaginative, huviin sanaachlagatai sain taltai. Zan haritsaa ni ch uurchlugduj, problem-oriented bsan hun maani solving-oriented bolj chuluut tsagaar ch buu haldag nuhdiin neg boltsgooson bilee. Ene ni negees nuguu udur l hurdan bolchihoogui, neleed hugatsaany making communication work-yn ur dun bsan.Ene bol ajlyn turshlaga, todruulbal ashgiin helber buhii bguullagyn turshlaga.

Offline serdaram

  • Ойн савдаг
  • *****
  • Posts: 1862
(No subject)
« Reply #5 on: 2008.12.09 12:36 »
Ер нь хамт ажиллах хүмүүсийнхээ сэтгэлийг байлдан дагуулах нь ч удирдагч хүний чадвар байх ёстой шүү. Ажил дээр үл ойлголцол гарах нь бол эрүүл үзэгдэл, харин яаж хамдтаа асуудлыг шийдэх вэ гэдэг нь гоо сайхан нь юм. Сэтгэл хөдлөл, алба ажил хоёрыг ялгаж салгаж сурах хэрэгтэй шүүЯмарваа ажил удирдлага ямар байгаагаас шууд хамаардаг

Offline serdaram

  • Ойн савдаг
  • *****
  • Posts: 1862
(No subject)
« Reply #6 on: 2008.12.09 12:45 »
Hezee dkr baigaa ajiltnuud taaruu ajilah ve gevel udirdlaga taaruu uyed.Yuhiih ni medegdehgui, hiisen yum ni urashglah geed baigaa esvel yah geedbaigaa ni todorhoigui uyed bol hun shantardag. Iimd udirdlaga dor ajillajbaiga huniihee ajliig dugneheesee omno udirdlagaar ene humuus herhen yaj hangagdaj baisniig bas sudlah ni zuitei bolov uu.Medeej shineer ireed shijignuuleed ogoh husel gadaadaaas togsoj irj baigaa orchin uyeiin shildeg zaluust yalt ch ugui baidag sain zan chanar.Haramsaltai ni ter hynd tulgarch baigaa berhsheel haa saigui haragddag, bich ooroo ene berhsheeliig dairaad, aldaa gargaj yavsan. Huuchnii buh yumbutehgui bolohgui sanagdaj, buh yumiig orvongoor ni erguuleh, humuusiinarga bariliig ter chigeer ni oorchloh gesen husel, byar amtagddag.Gagtshuu udirdagch hunii torgon medremj, huniig zov udirdaj, zalj chadahleadership aliv udirdagchaas ilreh yostoi. O.helbel ene oorchloltiig nogootaldaa hohirol, emzeglel bagataigaar heregjuuleh ni hamgiin chuhal asuudalyum. Negent system ni tiim baisan yum bolohleer ene humuusees neg odriin dotor shal oor yum huseh hetsuu l dee, gehdee tuuniigee evteihenoilguulaad yu huseed baigaagaa, tsaashd yaj yavuulah geed baigaagaaoilguulah chadvar harin udirdagchid baih yostoi. Naanadaj ajillaj baigahumuusiinhee egduig hurgehgui "toon"-oor yariltsah, tednii muug uzeh geed baigaadaa bish, anhnaasaa ajlaa saihan ehluulehiin tuld ene yaria hooroog hiij baigaa gedgee zov yariltsah yostoi baisn sanagdana.

Offline serdaram

  • Ойн савдаг
  • *****
  • Posts: 1862
(No subject)
« Reply #7 on: 2008.12.13 11:58 »
Bi ochihgui, ta nar shiid gedeg bair suuri oortoo hamaagyi bolson yed hymyys heldeg. Iim asuudal hen hend maani baih yosgyi. Collective IQ chuhal shuu dee.

Offline serdaram

  • Ойн савдаг
  • *****
  • Posts: 1862
(No subject)
« Reply #8 on: 2008.12.26 10:25 »
sain baitsgaana uu,mongold shine jiliin sezon eheljee. baiguullaga bur ajillagsadaa uramshuulj baina. herev ta mongold ireed  neg baiguullaga udirdaad yavlaa gehed ene talaar yalt ch ugui zoev manage hiih heregtei bolno. delhiid sanhuugiin ih hyamral bolj baina. mongold ch noeloolood eheljee.  amerikt tulgardag berhsheel mongold ch ter uuesch baina gesen ug. manai heden uls toerch nar  herendee taarsan hariu arga hemjee avch l baina.yamartaa ch gesen delhiin hugjsun, dayarchlagdsan ornuudad tulgardag berhsheel mongolyg maani toirsongui. endees dugnehed, delhii niitiin tusdag haniadyg ch gesen bid hureed avchee. uugeeree bid uulyn muhart baidag tsaatan esvel antarktidyn eksimos naraas yalgaatai.fitch, moodys, standard and poors geh met mergejliin unelgeenii puusuud umnud solongos, mongol, taivan, hong kongyn zeeljih chadvaryn unelgeeg buuruulsnaa "yoslol tuguldur" zarlaj baina.uuniig duulsan manai uls turchid gashuudal zarlah ni ee. neg l ih mergen turgen humuus. getel mongolyn sanhuu, ediin zasag suuliin heden jil Asia tiviin tuuhend deeguur oroh hemjeend ussuniig hen ch dursahgui ni sonin. manai mongolchuud yumiig har muu talaas ni harj, shuumjilj baij kaif avdag ch yum shig. za za ug oldoj uher holdoh ni. gadaadad olon jil bolood irsen hunii huvid yanz buriin shokond ih orj l baina. gehdee ihenhi ni eyereg. zugeer taalagdahgui baigaa zuil bol manai mongolchuud uursduu undesnii uildverlelee demjihgui baij mongolchuudaa het doosh ni hiih yumaa.bi jishee ni german, amerik zereg humuusiig daguulaad huduu yavj l baisan. ted huduu ochood  buriad talh deer orig tsoetsgii bas nersnii chanamal turhej idseniihee daraa uneheer duu aldaj baisan. uneheer saihan amttai bas bio, tegeed tejeelleg.getel hedhen zuun kilometr davhiad hotod irtel manaihan chehed uildverlesen yamar ch amtgui neg varenid heden sayaiig urj baih jisheetei. nuguu tseejee delddeg mongol haana baina ve?ingeed l bodohoor manai mongoldchuud henees yug hudaldaj avahygaa uursduu shiideh erhee 18 jiliin umnu olj avsan ch gesen neg tiim yum uzeegui, balchir moodorhoh zangaa orhiogui baigaag medej bolno.deerees ni, gadaadad baigaa mongolchuudaas daatstai shiidel ireheesee iluu shuumj ni davamgailaad baih shig. mongol maani hun turulhtund tohiolddog buhii l berhsheeliig adilhan l davaad uragshilj l baina daa.   soninooos,www.amidralok.mnwebsaitaar zochilood uzeerei. herev ta ene humuusiig iluu amjiltand hurgeh sanaa toervol mail bciheerei.otgo

Offline serdaram

  • Ойн савдаг
  • *****
  • Posts: 1862
(No subject)
« Reply #9 on: 2009.01.15 10:12 »
Ungursun 12 saryn tugsguld bi 2009 ony 3 saryn 1-ees ehleed bi ajilaasaa garah huselt tawisan bolowch huleen awdaggui. Ugaasaa garah shaltgaan ni ch manai ajilynhantai hamaagui l dee. Ajilyn hamt olon, ajlyn uur amisgal, tsalin gesen zuils bol bugd OK bailaa. Ene germand hudulmuriin huuli ajilyn geree gej aihtar yum baidag bolohoor shuud hayaad garch ch boldoggui halaad hayachihaj ch boldoggui yum bainaa.